Man brukar ju säga att man ska sluta på toppen, därför slutar jag nu.
Eller tar en paus i alla fall. För jag får höra så fort jag går på fest eller träffar på folk på stan hur mycket de tycker om min blogg och diggar mina åsikter, att någon äntligen vågar skriva det som alla tänker. Kul för er, att ni har gillat min blogg, jag har gillat er också. Men jag orkar inte längre.
80% av alla de åsikter jag lägger upp blir kritiserade. Inte ifrågasatte eller startar en diskussion, folk trycker ner på mig som människa och startar en massa fula rykten. Klart jag inte har brytt mig förut, men nu när alla rykten och så kallade sanningar springer ikapp mig så bryr jag mig.
Den senaste veckan har varit en berg-och-dal-bana för mig. Eller nej förresten, snarare ett stup. Allt har gått neråt, precis allt. Allt har gått fel, inget har blivit som jag har velat. Som om Gud bestämt att det är dags för mig att sluta må bra nu.
Andra gånger jag har mått dåligt har jag alltid tänkt att det löser sig. Jag har alltid haft någon att vända mig till. Men inte den senaste veckan. Det har inte löst sig, faktum är att när jag väl börjar se slutet på stupet så blir det bara djupare och djupare. Just nu vill jag bara komma till botten så jag kan klättra upp sen igen.
Men det verkar inte vara på ett tag. Därför säger jag som det är nu. Kul för er att ni har gillat min blogg och gillat mina åsikter, men det är slut på dem nu för ett tag. För det ni inte förstår är hur mycket skit jag har fått för mina åsikter. Jag har inte kunnat acceptera hälften av alla kommentarer för att de är så grova att jag inte vill att mina läsare ska se vad vissa skriver. Jag har heller inte skrivit om alla de gånger som människor har skrikit på mig och varit våldsamma pga mina åsikter. Jag tror inte att ni läsare förstår hur tungt det är att stå ut från mängden och visa vad man tycker.
Men jag har kommit på att det är lättare för er, ni bara läser och går vidare. Jag skriver, får kommentarer och får en stor klump i magen för vissa är så elaka. Jag orkar inte med det just nu, när allt annat är rent åt helvete rent ut sagt.
Det är dags för mig att ta hand om mig själv, få ordning på saker och ting och må bra igen. Jag vet inte hur lång tid det kommer ta, men jag kommer inte skriva några åsiktsinlägg på bloggen förens jag har klättrat mig upp till toppen igen.
Puss, vissa av er har varit så fina.
Eller tar en paus i alla fall. För jag får höra så fort jag går på fest eller träffar på folk på stan hur mycket de tycker om min blogg och diggar mina åsikter, att någon äntligen vågar skriva det som alla tänker. Kul för er, att ni har gillat min blogg, jag har gillat er också. Men jag orkar inte längre.
80% av alla de åsikter jag lägger upp blir kritiserade. Inte ifrågasatte eller startar en diskussion, folk trycker ner på mig som människa och startar en massa fula rykten. Klart jag inte har brytt mig förut, men nu när alla rykten och så kallade sanningar springer ikapp mig så bryr jag mig.
Den senaste veckan har varit en berg-och-dal-bana för mig. Eller nej förresten, snarare ett stup. Allt har gått neråt, precis allt. Allt har gått fel, inget har blivit som jag har velat. Som om Gud bestämt att det är dags för mig att sluta må bra nu.
Andra gånger jag har mått dåligt har jag alltid tänkt att det löser sig. Jag har alltid haft någon att vända mig till. Men inte den senaste veckan. Det har inte löst sig, faktum är att när jag väl börjar se slutet på stupet så blir det bara djupare och djupare. Just nu vill jag bara komma till botten så jag kan klättra upp sen igen.
Men det verkar inte vara på ett tag. Därför säger jag som det är nu. Kul för er att ni har gillat min blogg och gillat mina åsikter, men det är slut på dem nu för ett tag. För det ni inte förstår är hur mycket skit jag har fått för mina åsikter. Jag har inte kunnat acceptera hälften av alla kommentarer för att de är så grova att jag inte vill att mina läsare ska se vad vissa skriver. Jag har heller inte skrivit om alla de gånger som människor har skrikit på mig och varit våldsamma pga mina åsikter. Jag tror inte att ni läsare förstår hur tungt det är att stå ut från mängden och visa vad man tycker.
Men jag har kommit på att det är lättare för er, ni bara läser och går vidare. Jag skriver, får kommentarer och får en stor klump i magen för vissa är så elaka. Jag orkar inte med det just nu, när allt annat är rent åt helvete rent ut sagt.
Det är dags för mig att ta hand om mig själv, få ordning på saker och ting och må bra igen. Jag vet inte hur lång tid det kommer ta, men jag kommer inte skriva några åsiktsinlägg på bloggen förens jag har klättrat mig upp till toppen igen.
Puss, vissa av er har varit så fina.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar